Mät er motståndskraft med Beredskapsindex
Många organisationer har en uppfattning om sin beredskap. Få har ett strukturerat sätt att mäta den.
Beredskapsindex är ett öppet ramverk för att bedöma nuläge, sätta mål och följa upp arbetet med beredskap i linje med kommande lagkrav.
Varför jobba med beredskap?
En förändrad omvärld ställer nya krav
Företag påverkas idag av störningar i el, kommunikation, leveranser och bemanning. Samtidigt ställer nya regelverk hårdare krav på företagens motståndskraft.
Att arbeta med beredskap handlar därför inte enbart om risk, utan om att:
Säkerställa leveransförmåga
Bygg förmåga att upprätthålla leveranser även när verksamheten utsätts för störningar.
Minska sårbarhet
Identifiera kritiska beroenden och stärk de delar där organisationen är mest utsatt.
Stärka förtroendet hos kunder och uppdragsgivare
Visa att ni kan ta ansvar, leverera stabilt och hantera avvikelser på ett strukturerat sätt.
Skapa förutsättningar för långsiktig konkurrenskraft
En robust verksamhet står bättre rustad att möta krav, vinna affärer och utvecklas över tid.
Nulägesbild
Var befinner sig er organisation?
Beredskap är ofta svårt att värdera.
Olika delar av organisationen har olika bilder av nuläget
Det saknas ett gemensamt språk för att beskriva förmåga
Åtgärder prioriteras utan tydlig koppling till effekt
Splittrad nulägesbild
Ledning
Egen bedömning av beredskapsnivå
Personal
Egen bedömning av beredskapsnivå
Frågan är inte om beredskap behövs utan hur ni vet att den är tillräcklig.
Förmågenivåer 1–5
Ett gemensamt sätt att mäta beredskap
Beredskapsindex är en modell för att bedöma en organisations förmåga att upprätthålla kritiska funktioner vid störningar.
Nivå
Saknar förmåga
Organisationen saknar grundläggande strukturer och planer för att hantera allvarliga störningar.
Nivå
Begränsad förmåga
Vissa åtgärder finns på plats men saknar dokumentation eller är otillräckliga vid en allvarlig kris.
Nivå
Grundläggande förmåga
Grundläggande beredskapsåtgärder finns och är dokumenterade, men saknar robusthet för längre störningar.
Nivå
God förmåga
Välstrukturerad beredskap med regelbunden övning och tydliga ansvarsroller för de flesta scenarier.
Nivå
Full förmåga
Organisationen klarar 14 dagars driftkontinuitet utan externa resurser – fullt CER-direktiv-kompatibel.
Modellen bygger på etablerad metodik från totalförsvaret, bland annat från Försvarsmakten och Myndigheten för civilt försvar, och har anpassats till näringslivets förutsättningar.
Hur det fungerar
Beredskap i fyra dimensioner
Varje dimension bedöms på en skala från 1 till 5, och tillsammans ger detta en samlad bild av organisationens beredskapsnivå.
Personal
Tillgång till rätt kompetens
- Utsedd krisledning
- Tydliga ansvarsroller
- Kontaktlista för nödlägen
Utbildning och övning
Hur förberedd organisationen är
- Regelbundna övningar
- Utbildad personal
- Scenariobaserad träning
Lokaler och stödsystem
Förmåga att driva verksamheten vid störningar
- Reservkraftslösning
- Nödvattenförsörjning
- Redundanta IT-system
Styrdokument och planer
Struktur, ansvar och prioriteringar
- Kontinuitetsplan (BCP)
- Styrelseförankrade prioriteringar
- Dokumenterade rutiner
Hur det används
Ett underlag för styrning och uppföljning
Olika roller behöver olika underlag. Växla mellan perspektiven för att se hur Beredskapsindex kan stötta både strategisk styrning och operativt förbättringsarbete.
Strategiskt perspektiv
Utveckling mot målbild och gränsvärden
Följ nuläge, trend och trösklar som behöver uppnås över tid.
Få en strukturerad bild av nuläget
Samla resultatet i en tydlig helhetsbild som går att diskutera och agera på.
Säkerställa att verksamheten möter externa krav
Se hur er förmåga förhåller sig till gränsvärden och regulatoriska förväntningar.
Prioritera insatser utifrån identifierade behov
Använd resultatet för att rikta resurser mot de områden som ger störst effekt.
Följa utvecklingen över tid
Mät återkommande och följ hur organisationens beredskap stärks steg för steg.
Regelverk & krav
Byggt för CER-direktivet och den nya lagstifningen
EU:s CER-direktiv, och den kommande svenska Lagen om motståndskraft, innebär att både offentliga och privata aktörer behöver stärka sin förmåga att hantera allvarliga störningar under minst 14 dagar.
Beredskapsindex är utformat i linje med de principer och arbetssätt som används inom totalförsvaret. Det gör det möjligt att arbeta mer strukturerat med beredskap, skapa jämförbarhet mellan verksamheter och underlätta samverkan mellan företag och offentliga aktörer.
CER-direktivet
EU:s direktiv om kritiska entiteters motståndskraft ställer krav på alla samhällsviktiga verksamheter att kunna hantera allvarliga störningar.
Motståndskraft i samhällsviktiga tjänster
En statlig utredning föreslog den 24 september 2024 en ny lag om motståndskraft hos kritiska verksamhetsutövare, med krav på bland annat riskbedömning, bakgrundskontroller, incidentrapportering, tillsyn och sanktioner.
Nationell strategi för motståndskraft i samhällsviktig verksamhet 2026–2030
Regeringens strategi med tillhörande handlingsplan ska ge en tydlig riktning för arbetet med att stärka motståndskraften i samhällsviktig verksamhet i Sverige och i Europa.